<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Anslagstavla för NA17B i Kemi 2 by Anna Wallergård</title>
      <link>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e</link>
      <description>Ställ frågor och få svar! </description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2018-11-12 05:42:01 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2025-11-19 23:28:45 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Försumma Cl</title>
         <author>anna_wallergard</author>
         <link>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/303188300</link>
         <description><![CDATA[<div>På s.66 i boken står det att om man tillsätter BTB till en lösning av natriumklorid får lösningen neutral reaktion. Hur vet man det, och hur kan man visa det?<br><br><strong>Svar: </strong><br>Man vet det för att natriumjonen är en så svag positiv jon så att den inte kan binda jon-dipolbindningar med vatten likt den starkt positiva aluminiumjonen och därmed vara sur. Dessutom är kloridjonen vätejonens korresponderande bas i saltsyra, och därför är den så extremt svag basisk i princip inte alls. Alltså blir lösningen neutral. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-12 11:04:47 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/303188300</guid>
      </item>
      <item>
         <title> Buffertar</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/303866779</link>
         <description><![CDATA[<div>På sida 75-78 i boken står det om buffertar. Vi har inte gått igenom det på lektionerna (iallafall inte än), men ska man lära sig det ändå?<br><br><strong>Svar:</strong> Nej, det behöver ni inte kunna så mycket om. Det ni behöver känna till är ju att en buffert består av en svag syra och dess korresponderande bas, och att det bästa buffertområdet är då pH=pKa  (+/- 1) eftersom då finns syran och basen i lika stor koncentration.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-13 16:47:57 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/303866779</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Provet</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/305320944</link>
         <description><![CDATA[<div>Så vad är det man ska kunna till provet?<br>Man behövde inte kunna så mycket om titrering, buffertar eller neutralisation?<br>(buffertformeln?)<br>Joakim gick för några veckor sedan igenom koldioxid och hur man ska anpassa en reaktionsformel så att det inte släpps ut koldioxid osv. Är detta något man ska kunna<br><br><strong>Svar:</strong> Detta kapitel handlar också om jämvikter, precis som kapitel 3. Det innebär att ni ska komma ihåg hur jämvikter kan påverkas, speciellt eftersom det visar hur man kan göra teorin mer verklighetskopplad. Så, ja, ni ska kunna det som Joakim pratade om rörande koldioxid. Det har att göra med hur man kan minska försurningen i haven, med hjälp av syrabasjämvikter.<br><br>Neutralisation ska ni ju kunna, men det kommer inte komma några direkta frågor på titrering eller buffertar. Det som vi har arbetat med under denna del är ju bl.a. syrors och basers styrkor beroende på protolyseringsgrad, Ka, Kb, beräkningar kring dessa etc. Det finns en begreppslista på Fronter som ni kan titta på. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-16 16:09:48 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/305320944</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Amfolyt</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/305323017</link>
         <description><![CDATA[<div>Hur kan man se på ett ämne att det är en amfolyt?<br><br><strong>Svar: </strong>Det är inte alltid lätt att <strong>se</strong> att ett ämne är en amfolyt, speciellt om det är en jon som kan verka både surt och basiskt. Men ett tydligt tecken är ju att ämnet innehåller H, men kan fortfarande ta upp fler H. Exempelvis HCO3- eller HPO42-. Men titta alltid i tabellen över Ka och Kb, så ser du om ämnet ffa är en bas eller syra. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-16 16:13:24 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/305323017</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Skulle du kunna förklara hur det kommer sig att när pH är mindre än pKa är koncentrationen HA större än koncentrationen A-? (Vid halvtitrerpunkten).</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/305531731</link>
         <description><![CDATA[<div>Svar: Tänk att om pH är lågt så finns det relativt många vätejoner (oxoniumjoner) som kan kombineras med den partikeln som generellt här betecknas A-. <br><br>Du kan också tänka att från början av titreringen, då pH är som lägst dominerar syran HA (se neutralisationsformeln). Allt eftersom du tillsätter du OH- avges H+ till OH-, och då minskar HA allteftersom A- ökar. <br><br>För att se härledningen till att pH = pKa vid halvtitrerpunkten, se anteckningar från lektionen. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-17 12:29:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anna_wallergard/7d3rgyi8vj1e/wish/305531731</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
