Att argumentera är att framföra en ståndpunkt, vilket i praktiken betyder att man ska fördjupa sitt ställningstagande och förklara varför man tycker på ett visst sätt.

Det är skillnad på muntlig och skriftlig argumentation. En muntlig argumentation kan få stöd av andra deltagares kommentarer. I en skriftlig argumentation måste skribenten driva argumentationen framåt utan andras hjälp. Du kan öva upp både din skriftliga och muntliga förmåga att argumentera med till exempel följande fraser

Att utreda innebär att du belyser frågan med hjälp av vad andra har skrivit eller sagt och kommer fram till en slutsats som bygger på fakta från källorna – inte dina egna personliga åsikter. Syftet är att den som läser din text ska få information och ökade kunskaper om den fråga du tar upp.

En utredande text kan till exempel vara en utredande artikel eller en rapport. De hör till den typ av texter som brukar kallas vetenskapliga texter. Du kan till exempel skriva en utredande text i olika ämnen i skolan eller skriva en artikel i en tidning eller i något forum på internet. 

Recept på maträtter är en annan form av instruerande text.

Lärobokstexter är oftast beskrivande, samma sak med uppslagsord i NE.

Om du vill berätta hur något ser ut, till exempel ett rum, ett landskap eller en person, är det en beskrivande text du gör.

Beskrivande texter kan även vara fiktiva, alltså påhittande. Författare som skriver romaner och noveller är ofta duktiga på detta.

Artikeln börjar med en ingress där det viktigaste i artikeln sammanfattas och läsaren får en insyn i vad artikeln handlar om. Ingress och rubrik är mycket viktiga i en nyhetsartikel. De avgör om du tycker det är värt att lägga din tid på att läsa vidare.

Ibland tillåter redaktionen att insändare är anonyma, du vet alltså inte vem som står bakom, men det blir allt ovanligare.

Det journalisten skriver om ska vara självupplevt och reportagen är längre än artikeln eftersom ett syfte är att ge fördjupad information.

Ett reportage om ett fenomen som Pokémon Go skulle ge en ingående presentation av ämnet med bakgrundsfakta och intervjuer med spelare.

Stilen i ett reportage kan vara personlig, underhållande eller konstnärlig och den är inte lika strikt objektiv som till exempel en nyhetsartikel. Syftet med ett reportage kan vara att väcka opinion genom att skildra sådant journalisten tycker borde ändras. Det kan vara sådant som barnarbete, fattigdom eller miljöförstöring.

När du presenterar en källa i din text, det vill säga materialet du läst, kallas det för källhänvisning.

En källhänvisning talar om

Ofta kommer du att arbeta med texter som du läst på internet. När det gäller texter på internet framgår det inte alltid när de är skrivna. De kan också ändras efter att du läst dem. I sådana fall är det bästa att ange datum för när du läste texten och länken till sidan.

Många har missuppfattat punkten vem som har skrivit och menar att din källa måste ha en namngiven författare. Detta är felaktigt. Det finns många källor som saknar namngiven författare, exempelvis protokoll, tidningsnotiser och information på myndighets- och företagssidor, och inget ska hindra dig från att citera dem.

Detta gäller också om du citerar ett uppslagsord i NE. Uppslagsord med korta texter i NE har ingen författare, och då är det NE som är källan.

Olika sätt att ange källhänvisningar

Det finns två sätt att ange källhänvisningar: Antingen i anslutning till texten eller med fotnoter i slutet av din text.Båda sätten ska innehålla samma information: vem som är avsändare av texten, när den är publicerad eller hämtad/läst, och på vilka sidor eller vilken URL den finns att läsa.Använder du källhänvisningen i den löpande texten kan du aningen börja med att skriva var den är hämtad eller lägga in informationen efter citatet eller referatet, och då inom en parentes.Lägger du in källhänvisningarna i slutet av din text anger du med bokstäver eller siffror i löptexten vad du refererar till och använder sedan samma bokstäver/siffor i källhänvisningarna.

De flesta debattartiklar är uppbyggda efter samma mall