<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Min lysande  vägg  by </title>
      <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo</link>
      <description>Skapad med en lyckoträff</description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2018-02-15 09:11:17 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2025-12-07 12:52:30 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Här lägger ni upp era stavningsregler!</title>
         <author>henrik_bockin</author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/232837727</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-19 08:38:20 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/232837727</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 12</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235248496</link>
         <description><![CDATA[<div><strong><em>TJ-LJUDET STAVNINGSREGLER:<br>Tj-ljudet kan stavas -tj, -k, -kj, -ch. <br>Vanligast är att det stavas med K, här kommer några exempel:<br>-tjata, tjej och tjäna.<br>-kök, kär, kyckling, köra, &amp; känna.<br>-kjol, Kjell.<br>-chips, Chile, chorizo.<br><br>Förr i tiden uttalande man förmodligen alla bokstäverna i ordet men man kom senare fram till att det blev enklare om man hade ett specifikt ljud, i detta fall tj-ljudet. <br><br>För att förenkla när man ska skriva tj-ljudet kan man tänka:<br>tj- framför hårda vokaler tex tjata, tjur, tjuv och tjock men det finns undantag som tex tjej och tjäna.<br></em></strong><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-26 08:41:43 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235248496</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 11</title>
         <author>emmy_roshult</author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235256416</link>
         <description><![CDATA[<div>Sj-ljudet<br>Vanligast att skriva sj-ljud är sk eller sj men stavas också på olika sätt på låneord som exempel: chef, giraff, station.<br><br>Andra exempel på hur sj-ljud kan stavas på:<br>-Skj: <strong>skj</strong>uta<br>-Stj: <strong>stj</strong>ärt<br>-Sch: <strong>sch</strong>ema<br>-Ch: <strong>ch</strong>oklad<br>-G: <strong>g</strong>eni<br>-Si/ssi: explo<strong>si</strong>on, disku<strong>ssi</strong>on<br>-Ti: lek<strong>ti</strong>on<br><br>Stavningregler:<br>1. "Sk" skriver du oftast framför de mjuka vokalerna som är e, i, y, ä, ö. Exempel: sked, sky, skön<br>2."Sj" skriver du oftast framför de hårda vokalerna som är a, o, u, å. Exempel: sjuk, sjö, sjal<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-26 09:14:31 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235256416</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 9</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235259711</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>J-ljudet</strong><br><strong>J-ljud</strong> kan användas på många olika sätt. Som exempel, <strong>j</strong>ord, <strong>gj</strong>orde, <strong>g</strong>öra, <strong>hj</strong>ärta, <strong>lj</strong>uga och <strong>dj</strong>ungel. <br><br><strong>Stavningsregler:</strong><br><strong>J -</strong> används framför <strong>hårda</strong> vokaler, ex. jaga, jag.<br><br><strong>G-</strong>används framför <strong>mjuka</strong> vokaler, tex. göra, genast.<br><br>I exempel ordet <strong>ljuga</strong>, hänger<strong> lj-</strong> med från ordet <strong>lögn</strong>, precis som <strong>g-</strong> från ordet <strong>gjorde</strong>, hänger med från <strong>göra</strong>. Vår slutsats är att ord med samma relationer som våra exempel, följer samma språkmönster. <br><br>Låneord som<strong> djungel</strong>, har kvar <strong>d-</strong> på grund av ursprungsordet stavas med<strong> d</strong> (tyskans dschungel). <br>Andra substantiv som också stavas med <strong>dj-, hj-, lj- </strong>är rester från andra språkskeden då språket ständigt är i utveckling.&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-26 09:26:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235259711</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 5</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235309071</link>
         <description><![CDATA[<div>Sj-ljudet<br>Sj-ljudet kan stavas på många olika sätt, dessa varianter kan förekomma:&nbsp;<br>-Sj: själ<br>-Stj: stjäla<br>-Sk: skön<br>-Skj: skjorta<br>-Sch: schampo<br>-Sh: shorts&nbsp;<br>-G: generös&nbsp;<br>-Ch: chans<br>-J: jour&nbsp;<br>-Si: version<br><br>Stavningsregler:&nbsp;<br>"Sk" skriver man oftast framför de mjuka vokalerna: e,i,y,ä och ö. Som till exempel: Skön, Skyn mm&nbsp;<br>"Sj" skriver du oftast framför de hårda vokalerna: a,o,u,å. Som till exempel: Sjuk, sju och sjal.&nbsp;<br><br>Det finns många stavningsvarianter och det beror i vissa fall på att orden är inlånade från andra språk. Ordet kan vara försvenskat men stavningen är kvar.<br><br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-26 12:37:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235309071</guid>
      </item>
      <item>
         <title>A2. M- och N-ljudet</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235757378</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>M-ljudet har 4 grundregler.</strong><br>1. Man skriver <strong>två m </strong>mellan <strong><em>två</em></strong><strong> vokaler</strong> om den första vokalen är <strong>kort. Tex: mamma, kamma, damma, skämmas, stämma<br><br>2.</strong> Man skriver <strong>ett m</strong> före en konsonant. Tex somna, glömt, lämna.<br><br>3. Vid tillfällen när ordet <strong>avslutas med m</strong> används endast <strong>ett m</strong>. <br>Tex: tom, fram, dam, ram. <br><strong>Dock undantag</strong> med orden: damm och lamm!<br><br>4. Man skriver bara <strong>ett m</strong> i ord som är besläktade med orden <strong>ROM</strong> och<strong> DOM.</strong><br>Tex: domare, domstol, romersk, roman, romantik, domherre.<br><br><strong>N- ljudet<br>N-ljudet har 3 grundregler.<br>1. </strong>Man skriver <strong>två n </strong>mellan <strong>två vokaler</strong> om den första vokalen är <strong>kort.</strong> Tex: känna, granne, vinna, brinna.<br><br>2. Man skriver <strong>ett n</strong> före <strong>D</strong> och <strong>T.<br></strong>Tex: sant, brand, sand, kant, galant, intressant, sund.<br><br>3. Man skriver <strong>två n</strong> efter <strong>kort vokal </strong>när <strong>n kommer sist</strong> i ett ord. Tex: sann, skinn, tunn, brunn.<br><strong>Dock undantag</strong> för mycket: min, din, sin, vän, män, men, mun, in, han, hon och kan.&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-27 08:13:17 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235757378</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 4</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235757669</link>
         <description><![CDATA[<div>Ng-ljudet<br>Det finns 3 olika sätt att stava ng- ljudet:&nbsp;<br>ng, n och g.&nbsp;<br>Det stavas alltid med g före n och med n före k.&nbsp;<br><br>*Ng-ljudet stavas vanligen med ng. Ex: vingar, lunga, stänga, stängt<br>*Ng-ljudet stavas med n framför k. Ex: vinka, lunka, stänka, stänkt<br>*Ng-ljudet stavas med g framför n. Ex: lugn, ugn, vagn.<br>*Obs! tvungen, tvungna&nbsp;<br><br>Vissa språk ex: Japanska måste ha varannan konsonant, varannan vokal.&nbsp;<br>Ng-ljudet uttalas därför olika från japanskan och svenskan.&nbsp;<br>Ex: Efternamnet Nguyen. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-27 08:14:56 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235757669</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp A1</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235773522</link>
         <description><![CDATA[<div><strong><br>Dubbelteckning:</strong></div><div>Det här är vokalerna: a o u å e i y ä ö. Vokalerna kan låta långa eller korta, t.ex. <em>b</em><strong><em>u</em></strong><em>s</em> - <em>b</em><strong><em>u</em></strong><em>ss<br></em><br></div><div>Efter lång vokal stavas ordet med en konsonant; <em>s</em><strong><em>i</em></strong><em>l, v</em><strong><em>a</em></strong><em>s, gl</em><strong><em>a</em></strong><em>s.<br></em><br></div><div>Efter kort vokal stavas ordet med två konsonanter som oftast är likadana; <em>s</em><strong><em>i</em></strong><em>ll, v</em><strong><em>a</em></strong><em>ss, gl</em><strong><em>a</em></strong><em>ss.<br></em>&nbsp;</div><div><strong>Släktsskapsregeln</strong>&nbsp;</div><div>Ord som är släkt kommer från samma grundord och behåller oftast grundordets stavning när ordet böjs.&nbsp;<br><br></div><div><em>Smällt</em> är släkt med <em>smäll</em><strong><em>a</em></strong><em>,</em> därför stavas det <em>smällt</em>.&nbsp;<br><br></div><div><em>Smält</em> däremot är släkt med ordet <em>smälta</em>, där finns redan två konsonanter efter den korta vokalen och vi behöver inte dubbelteckna.&nbsp;<br><br></div><div>Det finns dock vissa undantag där släktskapsregeln inte gäller:<br>&nbsp;M-ljudet dubbeltecknas aldrig framför en annan konsonant, hur grundordet än stavas. T.ex. himmel – himlen – himlar.&nbsp;<br><br></div><div>N-ljudet dubbeltecknas aldrig framför d eller t, t.ex. känna – känt.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-27 09:21:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235773522</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp A3 </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235775087</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>J-ljudet <br></strong>J-ljudet framför hårda vokaler stavas i huvudsak med J.<br>Ex: jumper, januari, jogga.&nbsp;<br><br>J-ljudet framför mjuka vokaler stavas i huvudsak med G.&nbsp;<br>Ex: gymnastik, geografi, gömställe.<br><br>Undantag: I några ord stavas j-ljudet med j även framför mjuk vokal.<br>Ex: jycke, jätte<br><br>J-ljudet kan även stavas med<br>dj, t ex djungel, djur<br>gj, t ex gjorde, gjuta<br>hj, t ex hjärta, hjortron<br>lj, t ex ljus, ljud&nbsp;<br>Detta kan bero på att svenskar möjligtvis tidigare har uttalat dessa ord med enskilda fonem för varje bokstav.&nbsp;Det kan även bero på att vissa ord är låneord och stavas därav som ursprungsordet. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-27 09:26:53 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235775087</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp A6</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235778457</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Tj-ljudet</strong><br><br>De två reglerna för tj-ljudet är<br>Tj framför hårda vokaler, t ex tjuv, tjata.<br>K framför mjuka vokaler, t ex kela, kärlek.<br><br>Det finns också undantag där man stavar tj framför mjuka vokaler, t ex tjej, tjäna.<br><br>Ibland stavas också tj ljudet med kj och ch, t ex kjol, chips.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-27 09:38:48 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235778457</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 8B M&amp;N ljudet</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235803350</link>
         <description><![CDATA[<div>Det finns 4 grundregler inom M-ljudet <br><br>Grundregel nr1. Går ut på man skriver <em>två m</em><strong> </strong>mellan <em>två vokaler</em> om den första vokalen är kort. <em>Tex</em><strong><em>: </em></strong><em>komma</em><strong><em>, </em></strong><em>simma och dimma</em><strong><br><br></strong>Grundregel nr2. Är att man skriver <em>ett</em><strong> </strong><em>m</em> före en konsonant. Tex simning, ankomst, rymde.<strong><br></strong><br>Grundregel nr3.&nbsp; När ett ord <em>avslutas</em><strong> </strong>med m används endast ett m. <br>Tex: hem kom, dam och fram. <br>Det finns undantag som tex: damm och lamm.<br><br>Grundregel nr4. Man skriver bara ett m i ord som är besläktade med orden <em>Rom</em> och<strong> </strong><em>dom</em>.<br>Tex: domare, domstol, romersk, roman, romantik, domherre.<br><br>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; <strong>N-ljudet<br></strong>N-ljudet har 3 grundregler.<br><br>Grundregel nr1. Är att man skriver två N mellan två vokaler om den första vokalen är kort. Tex. Hinna och känna.<br><br>Grundregler nr2. Är man skriver ett N förre bokstäverna D och T. Blund, bland och hand.<br><br>Grundregel nr3. Är att man skriver två N efter en kort vokal när N kommer sist ett ord. Tex. Sann,skinn och tunn.&nbsp;<br><br>Med det finns undantag som han, hon, man, men, min, din och sin.<br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-27 11:17:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/235803350</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 10</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/236117723</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Ng-ljudet</strong> kan stavas på tre olika sätt: -ng, -n och -g<br><br></div><div>+ <em>Ng-ljudet</em> stavas vanligen med ng. Ex: vingar, lunga, stänga, stängt och kung.<br>+ <em>Ng-ljudet </em>stavas med -n när den följs av bokstaven K i t.ex. ordet bänk, vinka, lunka och stänka.<br>+ <em>Ng-ljudet</em> stavas med -g när den följs av bokstaven N i t.ex. ordet lugn, ugn och vagn.<br> <br>Man kan inte börja ett ord med <em>ng</em>.<br><br></div><div><em>Ng-ljudet</em> finns bara i 40% av alla språk. Japaner kan tex. inte uttala två konsonanter efter varandra och därför blir det svårt för dem att uttala ng-ljudet i det svenska språket.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-27 19:43:49 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/236117723</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Basgrupp 7</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/236310676</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Släktskapsregeln </strong><br>Ord som är släkt, dvs kommer av samma grundord behåller ofta grundordets stavning när det böjs.&nbsp;<br>Exempel, fin, fina, fint<br><br></div><div>Undantag är M &amp; N i vissa former.&nbsp;<br><br></div><div>M-ljudet dubbeltecknas aldrig framför en annan konsonant hur än grundordet stavas här gäller alltså inte släktskapsregeln. Till exempel himmel, himlen, himlar.<br><br></div><div>N-ljudet dubbeltecknas aldrig framför D eller T hur än grundordet stavas, här gäller alltså inte släktskapsregeln. Till exempel tunn, tunt och känna, kände.&nbsp;<br><br></div><div><strong>Dubbelteckning </strong><br><br></div><div>Vokalerna är: a o u å e i y ä ö&nbsp;<br><br></div><div>Efter lång vokal skriver man enkel konsonant. Till exempel kul, val. Lång vokal är när vokalen låter som i alfabetet.&nbsp;<br><br></div><div>Efter kort vokal följer minst två konsonanter antingen två lika eller två olika. Till exempel vall, hall, kall, valp.&nbsp;<br><br></div><div>Undantag efter kort obetonad vokal skrivs oftast konsonanten enkel. Till exempel pilot, sekund, kalas.&nbsp;<br><br></div><div>Oftast är där ingen dubbelteckning i korta ord som slutar på M eller N. Till exempel sen, fem, min.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-02-28 10:01:43 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/henrik_bockin1/5s4ch3b5xuyo/wish/236310676</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
