För att nå hög kvalitet i undervisningen har vi under de senaste åren lagt stor vikt vid att skapa goda relationer med våra elever. Vid läsårets start fokuserar vi på att bygga goda relationer med våra elever men också att utveckla relationen eleverna emellan. Även vid uppstart av lektionerna fortsätter arbetet med att skapa goda relationer: lärare-elev, elev-elev, gruppen, samt att skapa tydliga ramar/struktur för undervisningen. Om eleverna vet vad som gäller vid lektionstillfället (t. ex start/avslut på samma sätt) skapas en god struktur för lektionen vilken eleven kan känna sig trygg i. När vi har en god relation till våra elever går det (utifrån vår erfarenhet) snabbare att “knäcka koden” för vad varje elev behöver för typ av stöttning & stöd. Elevens tillit till läraren gör det också lättare för eleven att uttrycka vad hen behöver/tycker är svårt osv. För oss som undervisar eleverna i deras karaktärsämnen behöver vi främst skapa tillit och trygghet för att kunna ta oss an de olika estetiska uttrycken. Det finns mycket i vår undervisning som inte går att genomföra om inte det finns, både lärare-elev men också i gruppen. Det krävs ett gemensamt arbete för att undervisningen ska fungera där vi alla är beroende av varandra. Via tydlig kommunikation och relationsbyggande blir detta möjligt.
Fokus är att alla elever ska lyckas utifrån sin egen bästa förmåga. Därför ställs inte samma krav på alla elever i gruppen utan detta måste anpassas utifrån vilken nivå eleven befinner sig på och hur den ska ta sig vidare.  För att behålla hög kvalitet krävs det att läraren möter eleverna på olika nivåer och kan anpassa/arbeta/förklara för att nå varje elev i hela gruppen.
Genom våra projekt/föreställningar motiveras eleverna att utvecklas i sin valda inriktning för att kunna leverera på scenen eller i de slutprodukter de skapar. Att få “smaka på yrkeslivet” som dansare/musiker/skådespelare har vi märkt ökar motivationen hos eleverna och ger dem en skjuts i undervisningen. Eleverna får också möta publik och får därigenom en direkt respons på sitt hårda arbete. Vi ser hur eleverna växer genom dessa projekt, deras självförtroende stärks och även deras vilja att jobba vidare i sina ämnen för att fortsätta utveckla sina förmågor.

Genom att delta på kongresser samt ta del av fortbildning ökar vi kvaliteten i undervisningen. Vi ser även en vinning i att kontinuerligt diskutera och stöta och blöta tankar kring undervisningen i vårt arbetsrum, här sker många “informella möten” där vi delar med oss av erfarenheter och upplevelser av de olika elevgrupperna och försöker att tillsammans utarbeta ett underlag som på bästa sätt fungerar för just våra elever.

Läxhjälp kommer läggas in på elevernas schema (vid behov) och insatsen ska sättas in så tidigt vi upptäcker att den behövs, även rekommendera alla elever att använda läxhjälpen för stöttning i och bli klara med sina skolarbeten.

Vi har på musikprogrammet infört en individuell “övningsloggbok”. Det är ett exceldokument där eleven varje dag kan registrera all tid de använder till skolarbete utanför lektionstid. Egentligen tänkt att i första hand gälla karaktärsämnen, men eftersom eleven kan redigera så kan hen välja att också registrera andra ämnen och om så önskas även använda den som ett planeringsdokument.

PLAN FÖR LÄSÅRET 24/25:

Augusti: Uppstartsdagar
September: Fokus på relationsskapande och komma igång med ensemblespel.
Oktober: Gymnasiemässa (Spela), Skuggning/prova på dag, Lunchkonsert, Kvällskonsert
November: Uppstart nya ensemblegrupper, Utvecklingssamtal, Skuggning/prova på dag, Projektvecka, Öppet hus

December: Informationskväll, Skuggning/Prova på dag, Lucia, Luchkonsert, Kvällskonsert.
Januari: Uppstart nya ensemblegrupper,
Februari: Skuggning/prova på dag, 

Mars: Lunchkonsert, Kvällskonsert
April: Musikalprojekt, Omvalsaktivitet, 

Maj: Lunchkonsert, Kvällskonsert

Juni: Skolavslutning

Utvärderingar kommer att ske i respektive kurs på Its Learning. Det kommer att ske löpande under läsåret efter ex. konserttillfällen och större projekt.

1. Gemensamma förhållningssätt

2. Aktiverande undervisningsmetoder

3. Samarbete och kollegialt lärande

4. Digitalisering och teknologi

5. Återkoppling och formativ bedömning

6. Extern inspiration och gästföreläsare. Använda DGE-nätverket och kontakter. Löpande under terminen och Draknäste under projektveckan.

7. Mässor, marknader (UF åk 2)

8. Utvärdering av undervisningen löpande, men i enkätform i slutet på varje block. Analyser i junidagarna.

Tidslinje

September: punkterna 1-6, 8. Externa föreläsare, Swedbank

Oktober: punkterna 1-6, 8. Tingsrättsbesök

November: punkterna 1-6, 8. Draknäste, mässor, tävlingsmoment, CV/jobbsök

December: punkterna 1-5, 7, 8. Marknader m m

Januari: punkterna 1-6, 8. Tingsrättsbesök

Februari: punkterna 1-5, 8.

Mars: punkterna 1-5, 8.

April: punkterna 1-5, 8. SM i UF

Maj: punkterna 1-5, 8.

Juni: punkterna 1-5, 8.

^{För att fortbilda oss har vi valt att delta i en kongress under hösten, där vi kommer att få ta del av föreläsningar, workshops och diskussioner rörande våra ämnen samt Gy25. I vår kommer Lottie och Ida även att delta i en kurs på 7,5 hp via SKH som handlar om gymnasieskolans styrdokument i dans.}

^{När två danslektioner ligger samtidigt brukar eleverna ofta be om att få se på varandra och se vad den andra klassen har gjort. Det här är vi öppna för (när det fungerar) och vi märker att det stärker relationen mellan klasser, de peppar och hejar på varandra, vilket skapar en god stämning. De motiveras också till att lära mer och att fortsätta jobba på sina utvecklingsområden.} 

Hög kvalitet i undervisningen

Årsplan 24/25

Hösten: 

Gå och se minst 2 föreställningar.

Alla årskurserna har iallafall 1 publikmöte

1 besök från eller på folkhögskola

Oktober: Gymnasiemässa

November: Åk 2 - Barnteater

Utvecklingssamtal

Öppethus

Projektdagar

December: Åk 1 - Föreställning

Våren:

Gå och se minst 2 föreställningar.

Åk 1 och 2 har 2 publikmöten, åk 3 fokuserar på pjäs och musikalen 

Flera besök från eller på folkhögskola, speciellt för åk 3 för att få upp ögonen för möjligheter efter studenten.

Januari: Åk 3 - Föreställning

Februari: Utvecklingssamtal

Mars: Forumteater med högstadie

April: Åk 3 - Musikal

Maj: Åk 1+2 - Pjäser

För att eleverna ska få en hög kvalitet i undervisningen börjar vi i åk 1 med att arbeta med övningar där vi kan avgöra vilka förkunskaper eleverna har med sig in i ämnet. Utifrån det kan vi under hösten utforma undervisningen så att den ligger på en nivå som alla eleverna kan ta till sig. Vi arbetar utifrån ett levande schema där det finns hållpunkter som är i linje med vad kurserna ska innehålla men som kan ändras beroende på hur eleverna utvecklas. Vi försöker också utforma vår undervisning så att den kan möta alla våra elever då elevernas förkunskaper oftast skiljer sig i åk 1 beroende på vad de har gjort innan.

I åk 2 arbetar eleverna på hösten med Barnteaterprojekt och på våren med ett eget-skrivet manus. I de två projekten kan vi som lärare bestämma svårhetsgraden på arbetet utifrån den gruppen vi har, det är också projekt där det är lätt att ge eleverna uppgifter utifrån deras nivå så att alla kan känna sig utmanade och utvecklas. I åk 3 kommer eleverna att arbeta med en pjäs som ligger på en högre nivå än tidigare år. I detta projekt får eleverna själva välja om de vill stå på scen eller arbeta med runtomkring arbetet. I åk 3 kan vissa elever ha kommit på att det inte är att just vara skådespelare som är det intressanta för dem utan dom vill testa att ta en större roll inom ett annat uttrycksområde och då har vi lagt kurser under det sista året som ger eleverna den möjligheten och fortfarande kunna nå ett högt betyg.

Eftersom kursernas centrala innehåll i vissa fall ligger nära varandra har vi i ämneslaget diskuterat våra planeringar så att eleverna får möta många olika uttryck och inte gör “samma saker” men att det ändå finns en röd tråd i deras undervisning. Vi kommer att ha gemensamma projekt över kurserna. När vi gör det kan vi också gå in och ta moment i kurserna där kanske en av oss känner att den har mer kunskap. 

Vi kommer att besöka och få besök av människor i branschen. Studiebesök på stadsteatern och på folkhögskolor och bjuda in till workshops på projektdagarna. Att gå på föreställningar bidrar också till att eleverna utvecklar hur de ser på teater men kan också inspireras. Vi alternerar vad eleverna kan få ut av besöken, mer än att det är inspirerande att få se live-föreställningar, genom att ha olika fokus på vad vi kollar på, kostym, skådespeleriet mm. 

Utvärderingar kommer att ske löpande under läsåret, dels mindre muntliga vid lektioners slut men vid varje större avslutat projekt kommer vi att be eleverna göra muntliga utvärderingar.

Över 10 sökande elever till estetik och media 2025 

Hur:  

• Möte med Alexious, hans input. Delge honom vårt grafiska material och hur vi kan utveckla det.  

• Jobba med den inre marknadsföringen - Hur förmedlar vi “mediakänslan”, varmt, tillåtande och humoristiskt klimat, ut till sökande? 

Vi kommer ha en diskussion på Elevens röst och få ett elevperspektiv på hur vi kan få fler sökande till inriktningen och förmedla “mediakänslan”. Eleverna tar därefter ut det i mentorsgrupperna för vidare diskussioner.  

• Eleverna gör filmer med oss lärare och där vi använder Gen Z-slang och uttryck i vårt material. 

• Skuggningar: där vi har skuggningar med alla estetiska inriktningarna på tre utvalda dagar. Eleverna som är på skuggningarna får en speciell halvdag där de också fikar tillsammans med de andra eleverna som valt det estetiska programmet. 

När: Elevens röst, mentorstid, arbetslagstid och skuggningar. 

Naturkunskap 

HÖG KVALITET I UNDERVISNINGEN

*Studiebesök/experiment. Vi har under hösten planerat in studiebesök på Vattenhallen science center (Campus Helsingborg) där eleverna kommer att få prova på olika laborationer och experiment under två tillfällen per grupp. Under vårterminen kommer vi att göra ett liknande utflykt/studiebesök, antingen på samma ställe om vi tycker att det varit bra, eller så ser vi oss om efter andra ställen att besöka. 

*Vi ser på möjligheten att få in en föreläsare/sexolog eller liknande som kan komma och prata mer djupgående med eleverna om sexualitet, samtycke och relationer. Vi har redan nu mycket fokus på detta område, men vi tror att någon utomstående skulle kunna bidra med mycket inspiration, kunskap och viktigt innehåll. Det kan handla om allt ifrån genusfrågor, lagar och regler, samhällsrelaterade frågor, kroppen och dess funktioner, vad som händer när vi tar vissa mediciner/droger/p-piller och annat. 

*Uppdaterat och aktuellt material - Vi jobbar ständigt med att väva in nyheter/aktuella händelser och aktiviteter i samhället/ny forskning osv i vårt ämne. Då många av de områden som vi jobbar med ständigt lyfts i media och på andra ställen i samhället känns det viktigt att vi även lyfter det i klassrummet och pratar om det både utifrån källkritik och faktagranskning, men också kring vad det innebär i praktiken. Naturvetenskapliga begrepp står att finna överallt i vårt samhälle, men ibland “slängs det” med ord eller “fakta” som inte används på rätt sätt eller som är felaktigt. 

*Diskussioner utifrån elevernas perspektiv - Vi uppmuntrar alltid eleverna att ställa frågor och komma med funderingar som rör vårt ämne. Det är en fin utgångspunkt att eleverna får ställa en fråga och att vi sedan därifrån rör oss in mot det innehåll som vi “ska” jobba med utifrån styrdokumenten. Det ger en ingång där eleverna är delaktiga och där de känner en meningsfullhet med det vi arbetar med.

*Avcheckningar oftare. Vi jobbar mycket med att eleverna får göra tester/exit tickets i samband med en genomgång av ett nytt område. På så sättt jobbar vi både med input och output, dvs eleverna får vara aktiva och inte bara lyssna och “ta in”. De blir mer uppmärksamma under genomgången när de vet att de själva måste producera/återberätta innehållet efteråt. 

*Helhetsbild av omvärlden. Vårt ämne är stort och innehåller många områden där vi hade kunnat djupdyka och “fastna” i svåra begrepp och avancerade processer. Vi får ständigt fundera över hur vi kan ge eleverna ett helhetsgrepp snarare än att djupdyka i ex kemiska processer eller enskilda företeelser. Ibland vill eleverna fördjupa sig i ett område som vi inte riktigt har tid med (för att hinna igenom resten av materialet). Där uppmuntrar vi dock alltid eleven att på egen hand fortsätta att ta reda på fakta kring området. 

*Vi varierar undervisningen och blandar exempelvis muntliga genomgångar med diskussioner, instuderingsfrågor, filmer, läsning av texter m.m. Detta gör att elevernas olika behov möts, och vi försöker ge eleverna alternativ när de behöver, exempelvis att få text uppläst i datorn när de har svårt att läsa pga olika anledningar eller diagnoser.

HÖGRE NÄRVARO 

Som tidigare arbetar vi med moment där eleverna MÅSTE närvara på lektionen för att bli godkända på momentet (exempelvis seminarier, diskussioner, laborationer och experiment). Eleverna har också förstått att de måste vara närvarande och uppmärksamma under genomgångar för att lättare klara av de examinerande momenten. I genomgångarna möter eleverna många nya begrepp och ord som de muntligt behöver höra flera gånger för att bekanta sig med. Det är svårt att läsa in denna typ av ämneskunskap på egen hand.

Skrivande: 

Vetenskapligt skrivande i åk 3. PM. Åtminstone två PM före DNP.  

Anna: Språkhistoria åk 3, utför studie med primär och sekundär material, mindre version av GY-arbete d v s vetenskapligt skrivande.  

Referat i åk 1 vid uppstart. Se tidslinje.  

Utredande eller argumenterande text åk 2 vid uppstart. Se tidslinje.   

Läsande:  

DLS-resultatet i år var bra med hyfsat jämn fördelning. SVA1 stack ut med låg ord- och läsförståelse. Bådar inte gott inför eventuella blandgrupper i framtiden. Vi undrar hur det ser ut med DLS:en för de åk 2 och åk 3 som nu är i blandgrupp.  

Minuttester, uppföljning med DLS senare under året.  

ÅK 1 kvartsbok varje lektion eller 20 min läsning på en lektion i veckan. Läsning som aktivitet under hela året, kontinuerligt. Undantag vid prov. Läslogg, kortleken eller läsförståelse. (Frågor till läsloggen: 1) Vad har de läst? 2) Ett citat, 3) Tanke och reflektion).  

Vi vill satsa ännu mer på läsning och att läsa klassuppsättningar. Vi behöver fler klassuppsättningar.  

Muntligt:  

Petra ska på ett Forsknings Grand Prix.  

Tävlingar i retorik lokalt på skolan som ger stipendium?  

Argumenterande och informerande framställning löpande under året.  

Mindre och större retorikövningar under året.  

Tidslinje 

Augusti – DLS-screening och handskriven uppgift i åk 1.  

September – vetenskapligt skrivande (PM) åk 3. Referat i åk 1, med feedback och rätta sina fel. Åk 2 utredande eller argumenterande text.  

Oktober – BMSS1 Forsknings Grand Prix 

November – Projektvecka.  

December – teater med flera åk 1.  

Januari -  

Februari -  

Mars -  

April – DNP åk 3, sambedömning av muntliga NP, åk 3 och åk 1 yrk-program.  

Maj – NP åk 1 yrk-program  

Juni – Student, avslutning. Utvärdering junidagarna 

·       Indelning i mindre grupper/två lärarsystem ger mer tid med eleverna. Ökad möjlighet att hinna förklara och följa upp att eleven har förstått.

·       Genom det ”testbaserade lärandet” visa var förväntansbilden ligger i förhållande till betygskriterierna samt det centrala innehållet.

·       Genom relationellt ledarskap (positiv, uppmuntrande attityd samt höga förväntningar) i klassrummet, visa på att den ”inlärda hjälplösheten” går att överkomma. Sträva efter att eleverna ska få en ökad känsla av att de kan.

·       Läsa på samt under ämnesmötena samtala kring hur vi kan sträva efter att ändra elevernas mindset till matematiken.

Närvarande: Therese A, Caroline, Berivan, Anna, My, Therese A, Camilla, Sahra, Anna J, Anette. 
Sekreterare: Sahra  

Varför får man högre/lägre betyg i olika ämnen? 

Hur kan vi öka deras betyg? 

Vilka kurser skiljer sig mest? 

ÖKAD NÄRVARO 

Frisör/Stylist: Meningsfulla lektioner, så eleverna känner att de missar något kul/viktigt och att de behöver ta igen detta på resurstid.  

FORTSATT ATTRAKTIV SKOLA 

Frisör/Stylist: Ökade aktiviteter mellan frisör & stylister. Fredagar är ett alternativ.  

FORTSATT HÖG KVALITET I UNDERVISNINGEN. Fokusera på skolans mål: HÖG KVALITET I UNDERVISNINGEN  

Frisör/Stylist: Arbeta med delmål i längre projekt för att få mer elever. 
Framåt: arbeta med testbaserat lärande. 

Högre betyg i de praktiska ämnena. Kan man koppla de teoretiska ämnena till mer praktiska moment? Leder detta till ökad prestation.  

Vad gör att en elev inte når högre betyg? Kan vi hjälpa eleverna som ligger på ett C genom att fånga dessa och pusha till ett högre betyg? Ge möjlighet att göra om momenten för att visa progressionen. Prova att göra detta i varsin kurs. Vi utvärderar detta till våren. 

Ordningsregler: samla in telefonerna. Vi hjälper eleverna genom att samla in telefonerna då eleverna har lättare för att hålla fokus på lektionerna.  

Textil design 

Textil design- vi ser inga skillnader i de olika yrkeskurserna vad gäller betygsspridningen. Det vi ser är att imyrk imv eleverna i högre grad har betyget F än de nationella eleverna i kurserna. Detta med samma undervisningstimmar för alla eleverna. För dessa elever ser vi att svårigheten är att förstå och läsa instruktioner och även muntliga.  

En metod som vi inte har testat är att ha en studiehandledare på yrkespassen i respektive modersmål. Även fler timmar i yrkesämnena än nationella hade kunnat vara något att testa. 

Aktivitet för ökad måluppfyllelse yrkeskurser. Vi kommer testa att efter varje delmål i kursen avsätta en del av lektionspasset för de elever som ej nått delmålet. Elever som har nått delmålet får arbeta med fördjupningsuppgifter, läxor eller andra uppgifter inom yrkesämnena så att de elever som ej är i fas med delmålet kan få mer lärarhandledning. Samtidigt får de elever som är i fas möjlighet att utveckla sina kunskaper för att nå de högre betygen. Vi kommer testa detta med åk1 till en början och se om det ger resultat. 

Attraktiv skola/hög kvalitet i utbildning: Vi ska få bättre måluppfyllelse i våra ämnen. Vi ser att vi har elever som hade kunnat mer men som nöjer sig med låga betyg. 

Hur: Arbeta med enkät gentemot eleverna i åk2 och åk3. 

När: Klar senast i slutet av oktober. 

Fortsätta med aktiviteter: Gy.arb, vårutställningen, projektveckan, åka på utflykt till konstmuseum, samarbeten med utomstående aktörer, som t.ex. Fredriksdal, Sofiero, Ikea osv.  

Utmaning: Hur kan vi arbeta för att fler elever når betygen C-A? Vilka förmågor tycker vi att eleverna saknas och hur ska vi arbeta med detta?

Områden/kriterier som verkar vara utmanande i dessa kurser är:

Källkritik (både begrepp men framför allt att använda sig av det i analys och motivera olika perspektiv).

Det andra området vi identifierat som utmanade för högre omdömen är samhällsekonomi och privatekonomi. Dessa både områdena har i större utsträckning ämnesrelevanta begrepp som är beroende i att kunna vara utförlig och nyanserad vid att resonera och motivera sina svar mot de högsta omdömena.

Vad behöver göras?

 Vi behöver arbeta än mer att säkerställa förståelse för begreppen samt konkretisera dem så att dem blir hanterbara för eleverna vid examinationer.  Vi behöver även ge mer struktur och förståelse till eleverna om hur dem kan analysera och vara nyanserade med att värdera samt dra egna slutsatser.
 Vi behöver säkerställa att både undervisning (test baserat lärande) samt examinationen möjliggör för detta.

Hur: Arbeta systematiskt under året i ämneslaget med att ta fram modeller/strukturer för såväl begrepp samt analys/slutsatser. Kollegialt lärande i kompetensutvecklingssyfte.

När: Arbeta löpande i ämneslaget under året samt utvärdering terminsvis HT/VT (mitten samt avslutandet av kursen).

Vi arbetar professionellt mot våra APL platser.  

Har koll på respektive programs APL dagar och var vi har elever.  

Kan vi försöka ordna så att våra olika program har APL på olika dagar för att kunna ha samma APL platser?!  

Sammanställa ett delat dokument där alla skriver var deras elever är, för att uppfattas som synkade mot APL platserna. 

Aktivitet:  Ge gåva till jul och sommar till våra handledare, och tacka via våra sociala medier etc. 

Kvalité i APL 

Frisör, krav på gesällbrev hos handledare. 

Eleverna ska vara på relevanta platser för elevens intresse. 

Hitta rätt handledare/APL för rätt elev, för att de ska trivas ihop. 

Arbetar mot att ha liknande material till alla elever som har APL på skolan för att handledare ska känna igen materialet. 

Infomejl till handledare regelbundet. 

Aktivitet: Ha liknande material till APL platserna oavsett vilket program man går på.  

Närvaro 

Textil, mycket kontakt med handledare och elever om hur det går. 

Frisör & stylist, varje missad timme ska arbetas in. 

Aktivitet: Minst en gång per termin kontakta APL platserna och höra hur det går och se om eleven varit på plats när de ska. 

Vi jobbar med händelser som är aktuella för våra elever. Vi arbetar också med teman som är aktuella utifrån deras programval. Vi omvärldsbevakar och tar in det på ett relevant sätt i undervisningen. Detta ska vi fortsätta att göra då vi ser att eleverna blir engagerade av det.  

Fortbildning: Vi ska försöka få fortbildning i teman som är aktuella och relevanta nu under hösten. 

ALN testade förra läsåret att arbeta med att eleverna fick ta anteckningar för hand som de hade med vid skrivningar i Trelson. Närvaron och antal uppnådda E ökade något. Närvaron är svår att arbeta med i åk3, speciellt eftersom många räknar med ett F.  

• Vi arbetar med cirkelmodellen som arbetsmodell. Eleverna ges tid att bygga kunskaper, öva, få respons och möjlighet att bearbeta sina texter. När de blir delaktiga i arbetsmodellen och sin egen lärprocess tror vi att de ser meningen i att faktiskt närvara på lektionerna. Vi är noggranna med att informera eleverna var vi är i arbetsmodellen.

• Dialog med mentorer för ökad närvaro.

• För en attraktiv skola håller vi en likvärdig sva-undervisning där vi samplanerar läsåret och sambedömer elevernas muntliga och skriftliga framställningar.

Vad behöver göras: Vi behöver i förstahand säkerställa att så många som möjligt klarar minst E i historia ämnet. Vi behöver göra en analys mot framför allt his1a1 och utvärdera vad eleverna som läser den kursen har för utmaningar och behov samt lärarnas möjligheter att överbrygga utmaningarna i ämnets natur sett till dess innehåll och förväntningar i kunskapskriterierna. Även om vi ligger bra till med betyg som måttstock i hur hög kvalitén är i undervisningen där 75% som når mer än E i historia så kan vi naturligtvis ha målsättning att än fler ska nå C-A.
Vår analys är att en stor mängd av eleverna kan till stor del utförligt redogöra för händelser, begrepp och förändringsprocesser.

Vi behöver även se över att uppdatera relevant material (böcker) samt samordna ett års hjul med nedslagspunkter i vad som är väsentligt utifrån ämnes innehåll och kriterier samt hur detta i högre utsträckning kan likvärdigt arbetas med.

Utmaningen vi ser för högsta betyg är att värdera, analysera och dra egna slutsatser om ämnets innehåll framför allt i områden som berör källkritik samt historiebruk.

Hur ska vi arbeta: En insats vi behöver göra är likt redogjort i utmaningen att analysera behoven i historia 1a1 och kursens utformning samt lärarnas undervisning utifrån förutsättningarna. Efter analys behöver vi ta fram ett gemensamt arbete mot hur vi kan motverka dessa utmaningar.
För övriga kurser där utmaningen är att nå högre betygar C-A behöver vi arbeta med att gå från kunskaper om innehållet till att eleverna i högre utsträckning kan värdera innehållet, analysera det samt dra egna slutsatser. Vi behöver se över metoder i både undervisning samt examinering som i högre utsträckning stärker dessa förmågor. Vi ser att arbetsmetoderna har varit att vi behövt vikta en stor del av kursen till ämneskunskaperna (historisk referensram) för att möjliggöra förmågorna i kriterierna. Vi behöver nu utveckla en strategi som gör att vi fortsatt framöver kan kompensera för bristande förkunskaper i ämnet till att fler elever kan nå de högre kriterierna i analys, värdering och slutsatser.

När ska det göras: Vi kommer att arbeta löpande på ämneslagsträffar samt diskussioner med övriga kollegor i likvärdighetsprojektet där vi redan påbörjat processen med att se liknande utmaningar på övriga skolor.  Vi kommer att analysera med eleverna och varandra samt värdera det resultat. Vi tar fram en handlingsplan som vi utvärdera resultaten vid HT/VT.

• På yrkesprogrammen arbetas med reparationskursen där man arbetar med grundläggande kunskaper och färdigheter vad gäller grammatik, vocabulary läsförståelse samt hörförståelse.  

• Arbeta mer med läsning.  

• JOC testar med tre lektionspass i veckan á 50 min istället för två längre pass i veckan.  

• Introducera vetenskapligt skrivande i ett tidigare schema.  

• Vi jobbar med gamla NP (Frisläppta, från kunskapsmatrisen och NAFS.  

• Arbeta mer med fysiska läroböcker. De av oss som gjort det upplever att eleverna uppskattar det då de ser en progression och då de ger en tydlig struktur. Allt är samlat och eleverna kan se vad som kommer att komma framöver.  

• Vi arbetar med strukturen av en Five Paragraph Essay för att utveckla elevernas förmåga att strukturerat använda språket i skrift.  

Tidslinje: 

Augusti: diagnos (Eng. 5) 

September: Reparationskurs samt grundläggande färdigheter ENG 5. En del "ice-breakers" i ind. Valskurserna för att få eleverna att bli bekväma med varandra.  

Oktober: Avstämningar inför utvecklingssamtal, t ex muntligt, skriftligt, hör/läs. Presidentvalet i USA.  

November:  Utvärdering av hur vi jobbat med presidentvalet i USA. 

December: Del av gammalt NP  

Januari: The English Speaking World. Utvärdering 

Februari:  

Mars: 

April: muntliga NP sambedöms 

Maj: DNP åk 1 och åk 2.  

Juni: Utvärderingar