•Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i verksamheten?  

•Vad skulle vi behöva utveckla på vår skola för att detta ska synas i verksamheten?

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?

•2. Vad kan vi göra för att utjämna eventuella skillnader?

•3. Vad gör vi för att det inte ska finnas några skillnader, dvs 

      vilka är våra framgångsfaktorer?

•Bidrar vår skolkultur till framgång för alla elever?

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten? 
Vi prioriterar synliggörandet direkt vid skolstart samt fortsätta utveckla kooperativt lärande. 

Så kan fler pojkar lyckas i skolan
•1. Hur ser resultaten ut på vår skola för pojkar resp flickor?
Just nu ser vi inga större skillnader mellan flickors och pojkars resultat. Dock har vi fler pojkar som av olika anledningar har svårare att inhämta kunskaper vilket på sikt riskerar att påverka resultaten då vi ser ett flyktbeteende hos flera samt att de inte ber om hjälp. 

•2. Vad kan vi göra för att utjämna eventuella skillnader?
Vi ska behandla flickor och pojkar på samma sätt, ha samma regler och använda samma språk.
Uppmuntra barnen att be om hjälp, ge barnen ett vidare språk så de lättare kan uttrycka tankar och känslor. En sätt att nå detta kan vara att ha kill- och tjejgrupper där vi pratar om detta. Vi behöver få trygga barn med stärkta självförtroenden.
Vi vill ha ett klassrum med accepterande klimat där alla har sin plats utifrån sin förmåga.
Vi borde oftare gå tillbaka och låta barnen se och reflektera vad de lärt sig, då synliggörs deras lärande.
•3. Vad gör vi för att det inte ska finnas några skillnader, dvs vilka är våra framgångsfaktorer?

Vi ska bli mer observanta och reflektera över hur vi bemöter gruppen och individen. Med enkla medel som tex placering av eleverna, hur miljön ser ut osv. 

Skolkultur för skolframgång
•1. Vilken kultur har vi på vår skola?

  Vi har en öppen och tillåtande kultur. Vi har en relationsfokuserad kultur där vi strävar efter att se alla individer. Vi möter eleverna utifrån deras dagsform och behov. 

•2. Bidrar vår skolkultur till framgång för alla elever?
Vi gör vårt bästa och varje positiv förändring hjälper eleverna att fortsätta utvecklas i rätt riktning.

 1. Kvaliteten syns
via enkätsvar, nationella prov, föräldrar och nöjda elever, elevnärvaro,
närvarande vuxna som ser eleverna.

 2. Synliggöra
lärandet för föräldrar och elever, fotodokumentera mera, fotovägg eller likn.
Dokumentationen skall syfta mot läroplanen.

3. Att de barn som behöver extra stöd får tillgång till det. Resursfördelning även i och till skola och fritids. En ”problematik” försvinner inte över en sommar.

4. Se föregående svar.

Så kan fler pojkar lyckas i skolan:

1. Vi upplever att betydligt fler pojkar än flickor har det svårt i skolan. Pojkar tar mycket plats på ett negativt sätt. Flickorna får ofta stå till sidan, men presterar ofta bättre resultat.

2. Se punkt tre(3) ovan. Vara mer uppmärksam på ”skojbråk” och försöka stävja det. Värna om bra språkbruk.

3. Få en framgångsfaktor genom att lära att lära oss att lära att är roligt att lära. Jobba mer med kooperativt lärande. 

Skolkultur för skolframgång

1. Ganska mångkulturellt. Vi har en tillåtande kultur för de som vill lära sig. Men, vi har också enskilda elever och grupper som gärna stökar och ignorerar tillsägelser. Utagerande. Stundtals stökigt både i klassrum och på raster. Dessa elever, oftast pojkar, tar mycket tid i anspråk från ordinarie verksamhet.

I klasserna finns det stadsbarn, landetbarn och invandrarbarn, från olika samhällsklasser och olika socioekonomiska grupper. D v s ett bra utgångsläge för att få en bra kultur i verksamhet.

2. Vår skola är bra för vi ser alla elever. Men, vi tappar många av de ”lärintresserade” eleverna p g a att resurskrävande elever tar mycket tid. Även verksamheten får ofta stå till sidan. 

Flickor som kommit till Kompassen har varit få och nästan alltid utåtagerande. Flickor med  särskilda svårigheter är svårare att upptäcka i skolan.

Vad kan vi göra för att utjämna eventuella skillnader?

Kvotera in flickor. Att man på hemskolan ser tjejerna tidigare och gör insatser. Se till att alla  följer de ansökningsregler till Lotsen/Kompassen som finns.

Vad gör vi för att det inte ska finnas några skillnader, dvs vilka är våra framgångsfaktorer?

Vi har föräldrar som ser framsteg som deras barn gör hemma. Detta måste vi förmedla uppåt i organisationen. 

Vilken kultur har vi på vår skola?

Vi gör allt för att skapa en “skolkultur” genom att skapa goda relationer. 

Bidrar vår skolkultur till framgång för alla elever?

Ja, om de får rätt förutsättningar innan de kommer till Lotsen/Kompassen.

Fråga 1: Det är ingen status att misslyckas med skolan. Eleverna tycker det är smärtsamt med misslyckanden. Alla elever har mål med sin utbildning de vill uppnå. Det finns tyvärr ett förakt för dessa elever hos andra elevgrupper. Antipluggbeteende finner vi enbart bland de elevgrupper som inte vill tappa ansiktet och blotta sin svaghet i studierna. Vi kan inte erinra oss många elever som uppvisat ett antipluggbeteende av en annan anledning. För att motarbeta antipluggbeteende arbetar vi med den kognetiva tilltron(Mats Trondmans begrepp). Vi arbetar för att stärka självförtroenden så att eleven blir mottaglig för hjälp. Vi jobbar med att uppmuntra eleven att stödja klasskamrater i denna process.  Vi strävar efter ett tillåtande klassrumsklimat för att alla ska våga fråga utan att riskera tappa ansiktet.

Fråga 2: En skola har flera olika utmaningar. Vi har sociala, medicinska, NPF utmaningar som försvårar och fördröjer möjligheten att uppnå målen för ett gymnasieprogram. Att begränsa definitionen av framgång till enbart en uppfyllelse av målen GY åk 3 gör att vi har en bra bit kvar. 

Om vi kan definiera framgång i enlighet med föreläsarna; personlig utveckling i studierna, ökad studieteknik, självkännedom vad gäller studieinlärning och personlig utveckling så blir resultatet gott. 

 

2 Få mer tid att utveckla dokumentations/reflektionsprocessen tillsammans med barnen.

3 och 4 Utveckla tydligare ramar för ansvar för dagens upplägg. Tydligare ansvarsfördelning (inte länkad till särskild person utan tider i schemat). 

 


Så kan fler pojkar lyckas i skolan

-Flickorna är mer verbala än pojkarna

-Pojkarna leker längre bort än flickorna

-Flickorna fångas lättare i gemensamma aktiviteter med ett större antal barn

 

1 och 2 Vi ser tendenser till att det är lite coolt att bryta mot regler och att man höjer sin status på så vis. Vi upplever ändå att vi har en “pluggkultur” Vi är måna om att lyfta på att lärande bygger på att man tränar och inte något man plötsligt bemästrar automatiskt för att man är en viss ålder. Vi ser att barn som har engagerade föräldrar som visar intresse för barnets dag reflekterar mer och visar mer engagemang i undervisningen.

  

•Bidrar vår kultur till framgång för alla barn?
Vår kultur hoppas vi ger alla barnen framgång framåt i livet och ligger kvar i deras ryggsäck.

•Vad är kvalitet i våra förskolor.
Framgångsfaktorer - förmågor och upprepning (alla är med och får tillfälle att se och prova igen, ställa andra frågor och utveckla sina frågor utifrån vad de redan kan)

•Vilka kvalitetsindikatorer finns det?
Trygga och glada barn och föräldrar, barn som kan delta i en dialog, nyfikna barn, 

•Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta skulle synas i verksamheten?
Upprepning, stanna upp och låta det få ta sin tid både bland yngre och äldre barn

•Vad skulle vi behöva utveckla på vår förskola för att det skulle synas i verksamheten? 
Observera mera, dokumentation

•Vad behöver vi prioritera för att det ska synas i verksamheten?
Dokumentation och göra det mer systematiskt tillsammans med barnen

Vi upplever att kvaliteten visar sig i goda resultat. Vi upplever att eleverna är trygga och att arbetsron/lärmiljön är god. Detta mäts kontinuerligt i olika enkäter. Arbetslaget är engagerat och det finns samsyn kring elevernas lärande.

Utvecklingsområde är att få eleverna mer engagerade, motiverade och delaktiga i sitt egna lärande. 

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Generellt når flickorna bättre resultat än pojkarna. Flickorna är mer målmedvetna och motiverade men vi ser också att det är fler flickor än pojkar som är stressade av att nå de resultat de vill ha. I vissa klasser finns en utpräglad antipluggkultur, främst bland pojkar.

Arbeta med att ändra pluggkulturen. Medvetandegöra elever, och bidra till att de upplever det som mer hanterbart, att bearbeta och utveckla sina arbeten och inte “ge upp” och vara “nöjda” så fort de gjort arbetet med minsta möjliga insats. Medvetandegöra att lärandet är en process där man måste öva för att bli bättre. Hjälpa eleverna att hitta sin inre motivation genom att  t ex hitta exempel på människor som lyckats förändra sina liv.

Lärarna ska arbeta för att utjämna de skillnader, som outtalat finns, i bemötande och förväntan, mellan pojkar och flickor. Vi upplever att vi kanske, omedvetet, har lägre förväntningar på de pojkar som bara gör minsta möjliga. Istället för att uppmuntra till vidare bearbetning så förstärker vi att deras arbetsinsats räcker.

Skolkultur för skolframgång

Generellt sett så har vi en pluggkultur men en ickeansträngningskultur finns ganska uttalad. 

Vi försöker uppmuntra alla elever att se framgång i sitt lärande och att de ska inse att det är lärandet som är det viktiga inte den bokstav som hamnar på betygspapperet. Vi berättar för eleverna att de är här inte bara för att lära sig nya saker utan även att lära sig om sitt eget lärande som pågår livet ut.

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?
Tydlig och bra kommunikation samt en bra relation till hemmen. Kooperativt lärande studie- och lekro.

Så kan fler pojkar lyckas i skolan?
1. Hur ser resultaten ut på vår skola för pojkar resp. flickor?
Generellt har flickor bättre resultat än pojkar.
2. Vad kan vi göra för att utjämna eventuella skillnader?
Vi ser till varje elevs behov. Om det sen råkar vara en flicka eller en pojke spelar inte någon roll.
3. Vad gör vi för att det inte ska finnas några skillnader, dvs vilka är våra framgångsfaktorer? Vi ser inte kön. Vi ser barnen som individer.

Skolkultur för skolframgång?
1. Vilken kultur har vår skola? 
Vi har en blandning av plugg och antipluggkultur p g a att barnen har olika förutsättningar/bakgrund.
2. Bidrar vår skolkultur till framgång för alla elever?
Ja, både och. Vi bidrar med möjligheter till framgång.

•Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i 
verksamheten?  
Vi vill utveckla elevernas delaktighet i lärandet efter elevens förutsättningar och mognadsnivå.
Återkoppling i lärandet
Digitala läromedel/digitalisering

•Vad skulle vi behöva utveckla på vår skola för att detta ska synas i verksamheten?
Tidiga insatser i förskoleklassen så som intensivträning i smågrupper i Sv/Ma.
Lärmiljöerna både inne och ute.
Alla barn är allas barn.
Gemensamt värdegrundsarbete för hela skolan.
Framförhållning mellan alla.

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?
Värdegrundsarbete.
Tidiga insatser.

•Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i verksamheten?  

•Vad skulle vi behöva utveckla på vår skola för att detta ska synas i verksamheten?

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?

•Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i verksamheten?  

•Vad skulle vi behöva utveckla på vår skola för att detta ska synas i verksamheten? Vi behöver synliggöra vårt arbete och beskriva vad eleverna tränar på till våra föräldrar. Vi behöver uppmärksamma våra äldre fritidselever så att de skall vilja stanna kvar på fritids.   

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?
Vi behöver prioritera IKT på fritids. Utmana våra äldre elever för att behålla dem. Utveckla samverkan mellan skola och fritids.

Kvaliteten syns på våra enkätundersökningar där vi ser att en hög andel av eleverna trivs på vår skola. Flertalet av våra avgångselever lämnar skolan med gymnasiebehörighet. Vi har en stabil lärarkår med adekvat behörighet där vi tar hjälp av varandras kompetenser. Lärarlaget arbetar aktivt med BFL och kollegialt lärande för att fortsätta förbättra kvaliteten. Vi tror att ökad kvalitet kan utvecklas genom tätare samarbete med alla berörda instanser så som hemmet, EHT, socialtjänst, polis och fältassistenter. Vi behöver ha i åtanke att pojkar och flickor behöver olika form av motivation. 

Generellt har flickorna högre måluppfyllelse och högre betyg än pojkarna. Finns dock vissa årskurser där undantag finns. Uppmuntra pojkarna och visa på goda förebilder inom och utanför skolan. Uppmuntran och säkerställa att pojkarna vågar fråga om hjälp vid behov.  En stor fördel i vårt arbetslag är att vi har en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor. Dagens föreläsning har också hjälpt oss att synliggöra och uppmärksamma skillnader mellan pojkar och flickor.


Skolkultur för skolframgång
Vi har en blandning mellan alla tre kulturer (Pluggkultur, antiplugg och ingen ansträngningskultur). Våra elever kommer från olika hemförhållanden och detta märks i våra klassammansättningar. 
Vi lärare kan bli bättre på att motivera elever till ett högre resultat och inte nöja sig med ett E. 
Vi är duktiga på att se alla elever. Elever som är studiemotiverade blir ibland bortprioriterade då resurskrävande elever tar mycket tid.

•Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i 
verksamheten?  
Vi tycker att att mer tid mellan pedagoger och assistenter kommer att utveckla vårt arbete kring barnen. Dels kan vi hitta fler "nycklar" till barnen samt har mer fokus på barnen under skoldagen då vi har tid att diskutera efter barnen gått hem. 

•Vad skulle vi behöva utveckla på vår skola för att detta ska synas i verksamheten?
Vi skulle behöva utveckla vissa delar av vår lärmiljö samt utemiljö. Särskolan har olika klasser och klassrummet i huvudbyggnaden är inte anpassat efter elevernas behov. För våra elever är det av högsta vikt att kunna bli så självständiga som möjligt och en anpassad och inbjudande lärmiljö är då mycket viktig. 
Större synlighet på Tornlyckeskolan och ökad integration.

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?
Det är viktigt att lyssna till oss som arbetar på särskolan, kring elevernas behov. Det är svårt att förstå hur vår verksamhet ser ut om man inte arbetat här. 

•Vilken kultur har vi på vår skola?
Vi sätter barnens behov i första hand alltid. Vi måste vara enormt engagerade och utmana varje elev utifrån deras förutsättningar. Vi är deras förlängda arm, dragare, hjälpjag, förebilder, trygghet för att väcka deras nyfikenhet och lust att lära. Vi bemöter varje barn lugnt och med respekt. 
Vi ägnar mycket tid åt att dela med oss av erfarenheter och kunskaper kring eleverna i arbetslaget för att de ska få störst chans att lyckas.

•Bidrar vår skolkultur till framgång för alla elever?
JA!

Genom de praktiker anställda på Tornlyckeneheten genomför i interaktionen med elever, kollegor och utomstående. Det tar sig i uttryck  på det sätt vi talar om eleverna och vårt arbete. Det är också en naturlig del av den pedagogiska processen. Det vill säga att individualiseringen och hänsynen till elevernas förkunskaper påverkar de uppgifter och åtaganden vi ålägger eleven. Det innebär också att de pedagogiska planeringar vi diskuterar och lägger upp utgår från att eleverna är sociala varelser som lär med andra I skolans miljöer, varför också den fysiska strukturen I klassrummet är ett hänsynstagande vi gör när det pedagogiska arbetet bedrivs. Det fortsatta pedagogiska arbetet tar avstamp i de enkäter och analyser som genomförs på regelbunden basis. Utefter detta formulerar vi ändamålsenliga handlingsrutiner för att höja måluppfyllelsen. I arbetet med det digitala så använder vi det som ett verktyg för att höja måluppfyllelsen och inte som ett mål i sig. Det innebär helt enkelt att vi i det pedagogiska arbetet arbetar med det digitala hjälpmedlet som ett medel. 

•       Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i verksamheten? 

Hur vi lägger upp pedagogiska diskussioner och hanterar elevernas förkunskaper. Här behöver vi som arbetslag fokusera mer på cognitive load theory. Det innebär att vi strukturerar upp arbetsuppgifter på ett sådant sätt att vi försöker begränsa betydelsen av begränsade förkunskaper för att underlätta deras arbetsminne. Tanken är att göra uppgifter som avhjälper eleverna i lösningen av arbetsuppgiften. I upplägget behöver vi också fundera mer på hur elevernas kognitiva nivåer när vi göra dessa uppgifter. Ett konkret exempel är att presentera en delvist löst problembaserad uppgift istället för en alltför öppen fråga. 

•       Vad skulle vi behöva utveckla på vår skola för att detta ska synas i verksamheten?

Möjlighet till fler pedagogiska diskussioner för att nå konsensus kring hur en god pedagogisk planering ser ut och vilken typ av uppgifter som erfordras för att elevernas måluppfyllelse ska höjas. Vi hade också gärna sett möjligheten till mer kompetensutveckling av samtida forskare. Möjlighet till kompetensutveckling inom kommunen utan att detta belastar någon budget. Till exempel att brandkåren har genomgång för alla idrottslärare om livräddning osv, eller att förstelärarna åker runt på skolorna och föreläser i egenskap av pedagogisk inspiration. 

•       Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?

Mer kompetensutveckling, ämnesdiskussioner och tid att lära av varandra. De pedagogiska diskussionerna måste få avsatt tid för att stimulera lärarnas egna lärande. Denna process måste understödjas av koncernen och de enskilda verksamheternas pedagogiska ledare. Vi behöver ha mer av en röd tråd kring förväntningarna inför de antaganden vi har om elevernas kunskaper. Vi behöver således prata om vad lärarna förväntar sig av andra lärare och vad som är rimligt att anta om vilka förmågor och kunskaper som eleverna faktiskt har i respektive årskurs. Får vi möjlighet till detta kan det pedagogiska arbetet läggas upp på ett mer kvalitativt sätt från start. Som det ser ut idag så är detta något som lärarna ofta själva får erfara efter en tid med varje ny klass. Frågan är alltså; vad gör vi när. Detta måste vår enhet, Tornlyckeenheten, få möjlighet att formulera. Allokeringar av tid och delegeringar måste stå fast, vi behöver ha mer återkoppling och avslut. 

Rent konkret behöver tid allokeras, ansvariga utses, uppföljningar genomföras och sedermera en klar avslutning av projekt och liknande.

 

Kvalitetsarbete, utvärderingar genom samtal med elever och pedagogiska planeringar.

Enkäter från elever och vårdnadshavare. Utvärdering av rastaktiviteter mm.

 

Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i verksamheten?

 

Mer samtal med eleverna, vara lyhörda för deras förslag och låta dem få inflytande över verksamheten.

Utveckla samarbetet mellan skola och fritids.

Fortbildning.

 

Vad skulle vi behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i verksamheten?

 

        Se ovan.

 

Vad behöver vi prioritera på vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?

 

        Utveckla samarbetet mellan lärare och fritidspersonal för att skapa en samsyn och röd tråd. Via möten tillsammans med eleverna ge dem mer inflytande över verksamheten.

Synliggöra verksamheten genom vårt Instagram konto. 

 

 

Fredrik Zimmerman

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

1.

2. Samsyn i personalgruppen, närvarande och lyhörda pedagoger. 

3. Utefter föreläsningen ha en nolltolerans mot tex skojbråk. Vikten av att vara sig själv, våga fråga och att vi som pedagoger inte ger oss utan står på oss för att vara där och stötta eleverna.

 

 

Skolkultur för skolframgång

 

1.      Vilken kultur har vi på vårt fritids?

En accepterande miljö där man får vara sig själv. Vi kan bidra till den sociala kulturen, sudda ut gränser mellan feminint och maskulint. Våga prata och visa känslor oavsett kön. 

 

2.      Bidrar vår fritidskultur till framgång för alla elever?

Det är vår ambition och våra enkät undersökningar tyder på att vi är på rätt väg.

 

 

 

 

Hur syns kvaliteten, enligt definitionen i underlaget, på vår skola?.

 

·         Vi har bra resultat i elevenkäterna.

·         Eleverna trivs på skolan, vi har få friktioner i korridorerna samt har relativ låg frånvaro. En del elever stannar gärna kvar efter skolan, samt söker ofta vuxenkontakt

·         Elever som kommer utifrån, med få skolår bakom sig, gör ofta stora framsteg under sin tid på högstadiet

·         Personalen har ett tydligt kollegialt samarbete, vilket skapar en tydlig och trygg lärmiljö för våra elever. 

 

Vad skulle jag behöva utveckla i mitt arbete för att detta ska synas i verksamheten?  

 

·         Vi skulle vilja lägga fokus på att utveckla elevernas studieteknik och att motivera eleverna att lyckas i alla moment i samtliga ämnen

·         Vi vill fortsätta med att vara bra på att ha en stor tydlighet och en bra struktur

 

•       Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?

 

·         Vi vill tidigt belysa eleverna strategiska mål, genom att t.ex. använda vår syv

·         Vi har skapat en grupp som ska göra en enkät till eleverna, som är både kvalitativ och kvantitativ. 

___________________________________________

•Vad skulle vi behöva utveckla på vår skola för att detta ska synas i verksamheten?

Vi behöver utveckla elevernas delaktighet i verksamheten.

___________________________________________

•Vad behöver jag/vi prioritera på min/vår enhet för att detta ska synas i verksamheten?

Vi avsätter tid för Skolverkets moduler i delaktighet/jämlikhet/jämställdhet.

___________________________________________

•Hur ser resultaten ut på vår skola för pojkar resp flickor?

Givetvis har även våra flickor bättre studieresultat än våra pojkar.

___________________________________________

•Vad kan vi göra för att utjämna eventuella skillnader? Vad gör vi för att det inte ska finnas några skillnader, dvs vilka är våra framgångsfaktorer?

I arbetet med att tillgängliggöra extra anpassningar, som egentligen är avsedda för några, för alla så gynnas ofta pojkar generellt.
Att använda datorer i skrivsituationer samt muntlig framställan gynnar pojkar precis som struktur och tydlighet.
Nolltollerans kring skojbråk i enlighet med Zimmermans bok och föreläsning.

___________________________________________

Vi har en "pluggkultur" med inslag av "ingen ansträngningskultur".

___________________________________________


•Bidrar vår skolkultur till framgång för alla elever?

Ja, vi har en god portion elever som dras med uppåt av ambitiösa kamrater där dessa sannolikt skulle falla i en annan kultur. Vi har även fått in en god pluggkultur i vår särskilda undervisningsgrupp.

Samtidigt finns det många, särskilt flickor, som far illa i pluggkulturen. De upplever ett ständigt tävlande och en stress kring betyg.

En omstrukturering kring arbetslagsmötena (inkl. elevhälsan) har bidragit till att vi fångar upp elever vars studieresultat/närvaro/annat beteende faller mycket tidigare än förut. Detta gäller ofta pojkar.

Hur syns kvaliteten enligt definitionen i underlaget på vår skola? 

·       Resultaten är goda i alla olika delar (betyg, trygghet och trivsel)

·       Skolan har gott rykte

·       Målmedvetna elever och lärare

·       Hög kompetens

·       Gemensamma mål

·       Glada elever som gärna kommer till skolan

·       Bra kommunikation med föräldrar

·       Likvärdig undervisning

·       9-årsplan i de olika ämnena

·       Rastaktiviteter

·       Bra lärmiljö

·       Kompetensutveckling 

·       Nätverk i kommunen

·       Övningsskola (lärarstudenter)

 Behöver utvecklas för att förbättra kvalitén

·       Dela med sig av specialkompetenser lärare emellan på hela skolan. Skapa en kunskapsbank över hela skolan

·       Lärartätheten

·       Fler vuxna på skolgården

·       Elevinflytande

·       Eleverna behöver träna upp sin uthållighet

·       Att eleverna känner att de tränar för att bli bättre. Metakognition (bli medveten om att de lär sig och hur de lär sig) 

 Vad behöver vi prioritera

För att lyfta alla elever lite till så ska vi prata om metakognition (se ovan). Lärarna delar med sig till varandra om hur man kan jobba kring detta. 

 

 Hur ser resultaten ut på vår skola för pojkar resp. flickor? 

•Vi kan inte se någon större skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller resultaten. Ungefär lika många pojkar som flickor når goda resultat. Både pojkar och flickor har ett driv till att vilja utvecklas och lära sig mer. 

 Vad kan vi göra för att utjämna eventuella skillnader?

Vad gör vi för att det inte ska finnas några skillnader, dvs vilka är våra framgångsfaktorer? 

•Vi har en hög vuxennärvaro både inne och ute, vi anpassar närvaron till platser där kränkningar kan ske. Vuxna arbetar aktivt med att förebygga olikheter mellan pojkar och flickor där alla barn får göra sina röster hörda, detta gör vi genom vårt värdegrundsarbete.

Vi arbetar med ett positivt klassrumsklimat där kunskap är det viktiga. Vi utmanar samtliga elever där vi ser till varje individs behov och intresse. Det är viktigt att eleverna får känslan av att de lyckas och känner att de når nya kunskapsnivåer. Vi visar varje elev att vi tror på dem. 

Hög lärartäthet, mjukt bemötande oberoende av kön, mer föräldrakontakt, nolltolerans på all sorts retande, hög vuxennärvaro på raster och strukturerad rastverksamhet. 

Alla elever tränas vid konflikthantering att uttrycka sig och sätta ord på sina känslor där pedagogen lyfter allas tankar och känslor.

Vår fritidspersonal träffar samma barn under skoltid som under fritidstid vilket gör att vi har en bättre helhetssyn. 

Vuxna strävar efter att vara tydliga pedagoger med struktur och ramar.

 

Vilken kultur har vi på vår skola? 

·       Positiv stämning på skolan.

·       Studiemotivation - upplever att eleverna har en positiv inställning till skolan och till att studera.

·       Stöttande miljö – hjälper och stöttar varandra.

·       Trygg miljö – hög trygghet bland eleverna. 

·       Alla barn är allas barn.

·       Aktiv fritidskultur som spelar in positivt.

·       Skolan är tyvärr ganska uppdelad  (personal) – behöver förbättra gemenskapen.

 Bidrar vår skolkultur till framgång för alla elever?

Framgången består i: 

·       Kämpar för alla barn så att de ska lyckas efter deras förmåga. 

·       Positiva förebilder – samarbeten mellan årskurser. 

 Vi behöver utveckla:

·       Öka gemenskapen och samarbeten ”över gränserna”.

·       Bättre inblick i varandras verksamhet – dela med sig.